Mjölkstockning – Symtom och tips för att undvika infektion
Nov 17, 2025, 11:13 AM
Mjölkstockning – Symtom och tips för att undvika infektion
Stina här, medgrundare till föräldraledig.se. Nyligen, när min dotter var 3 veckor gammal, fick jag frossa och märkte ett ömmande bröst och fick snabbt över 39 graders feber. Jag insåg att jag fått mjölkstockning och blev både rädd och stressad. Jag vill dela min egen upplevelse av mjölkstockning, eftersom jag vet hur obehagligt och skrämmande det kan kännas, och hur lite man egentligen vet första gången det händer. Samtidigt vill jag dela den kunskap jag hittade då som hjälpte mig slippa en infektion så att fler slipper hamna i samma panik som jag gjorde.
Min personliga upplevelse av mjölkstockning
Min bebis var tre veckor gammal när jag fick mjölkstockning för första gången. Det började helt plötsligt. Under dagen hade min bebis ammat lite mindre än normalt, och jag hade dessutom haft på mig en väldigt tajt BH för jag skulle ut på stan, något som kändes smart i stunden men som jag i efterhand förstod var en stor riskfaktor.
Framåt 17-tiden började jag frysa. Jag skakade av frossa, som om jag hade fått influensa. Två timmar senare visade termometern över 40 graders feber. Då märkte jag att det ena bröstet var spänt, ömt och varmt. Jag fick amma, pumpa och försöka få igång mjölkflödet samtidigt som jag varvade med kyla och värme. Nästa morgon var febern borta och jag var helt återställd igen. Ett mirakel kände jag! Men upplevelsen hade skrämt mig rejält.
Jag gjorde det de flesta av oss gör: började Googla symtom och behandling av mjölkstockning. När jag frågade en AI-tjänst fick jag svaret att jag borde åka in akut, vilket ibland är rätt, men när jag ringde 1177 förstod jag att det kanske inte var Så akut. Jag sökte mig vidare för att hitta mer tillförlitliga källor där jag bland annat i "Amningshjälpens slutna grupp" på Facebook hittade väldigt bra hjälp kring egenvård och förebyggande behandling.
Det här blogginlägget är mitt sätt att sammanfatta allt jag lärde mig så att du kan känna dig tryggare om du själv drabbas.
Vad är mjölkstockning?
Mjölkstockning är ett samlingsnamn för tillstånd där mjölken inte kan rinna som den ska i bröstet. Det kan hända när mjölkgångarna blir tilltäppta eller när flödet störs av tryck, stress eller långa amningsuppehåll.
Det är vanligt, särskilt under de första månaderna av amning, men man kan bli drabbad även senare.
Vanliga orsaker till mjölkstockning:
- Tajta kläder eller BH som trycker mot bröstet
- Längre tid mellan amningarna än vanligt
- Stress (oxytocinet, som styr utdrivningen av mjölk, minskar vid stress)
- Sår, sprickor eller dåligt tag vid amning
- Överproduktion av mjölk
- Tryck från bärsele, bilbälte eller bröstpump
När mjölken inte kommer ut som vanligt kan trycket öka, vilket gör att bröstet blir spänt, hårt och ömt. Om det inte åtgärdas kan det leda till inflammation – och i värsta fall infektion.

Symtom på mjölkstockning
Mjölkstockning kan kännas väldigt olika från person till person. Du behöver inte alltid ha alla symtom, men typiska tecken är:
- Ett hårt, ömt eller spänt område i bröstet
- Smärta vid amning
- Rodnad eller värmeökning över en del av bröstet
- Frossa eller feber (framför allt vid inflammation)
- Känsla av influensa eller trötthet
- Mjölken flödar sämre eller kommer ojämnt
Om du känner dig sjuk och febern inte går ner på 2–3 dagar trots egenvård ska du kontakta vården. Det kan vara tecken på infektion (mastit).
De olika stadierna av mjölkstockning
För att förstå hur mjölkstockning utvecklas kan man tänka sig fyra steg:
Stadium
1. Mjölkstas (lätt stockning)
Mjölken står stilla i bröstet, ofta lättnad efter amning.
2. Inflammation (mastit)
Bröstet är varmt, ömt och rött. Feber och smärta kan tillkomma.
3. Infektion (bakteriell mastit)
Febern kvarstår trots vila och amning. Kräver ofta antibiotika.
4. Bröstböld
En varansamling i bröstet som kräver medicinsk behandling.
Målet är att bryta mjölkstockningen redan i steg 1 eller 2 innan bakterier får fäste.
Myten om att man ska massera bort mjölkstockning
En av de vanligaste missuppfattningarna vid mjölkstockning är att man ska massera hårt på det ömma området för att “trycka bort knölen”. Det kan faktiskt göra mer skada än nytta.
Hård massage kan:
- trycka ut mjölk från mjölkblåsorna in i vävnaden (där den inte ska vara)
- orsaka inflammation
förvärra smärta och svullnad
Du kan inte massera mjölken tillbaka in i gångarna. Det du vill är att få igång flödet, inte pressa på vävnaden.
Istället:
- Mjuka, lugna strykningar kan stimulera oxytocin och mjölkflöde
- Lätt tryck med fingertopparna under amning/pumpning (“tryck-släpp”-teknik) kan hjälpa
- Undvik att trycka hårt eller använda massageverktyg
Behandling av mjölkstockning – det här hjälpte mig
Här är de metoder som rekommenderas av AMSAK:s vårdprogram och som hjälpte mig mest:
1. Fortsätt amma
Amma så normalt som möjligt, men undvik att överstimulera. Byt position så att barnets haka pekar mot det hårda området. Det kan hjälpa mjölken att rinna ut från just den delen. Jag liggammade till exempel med bebisen "upp och ner" där den hade fötterna upp mot mitt huvud istället för tvärt om.
2. Värme innan amning
Värme gör att mjölkgångarna öppnar sig. Prova:, varm dusch, doppa bröstet i varmt vatten, varma kompresser eller värmekudde innan amning. Jag körde på värmekudde.
3. Kyla efteråt
Mellan amningarna kan kyla lindra svullnad och inflammation. Testa: vitkålsblad direkt från kylen, kalla kompresser. Jag tog en frysklamp iklädd i handduk. Undvika frysta saker direkt mot huden då det kan ge köldskador.
4. Vila och återhämtning
Stress påverkar mjölkflödet negativt. Försök sova, vila, andas och ta hjälp med hushållssysslor om du kan. Oxytocin, som styr mjölkutdrivningen, ökar i lugn, mys och trygghet.
5. Smärtlindring
Vid behov kan du ta: Ibuprofen som både är smärtlindrande och antiinflammatoriskt och/eller Paracetamol som är smärtlindrande. OBS: Läs alltid bipacksedeln och håll dig till maxdosen per dygn.

När ska du kontakta vården?
Du bör söka vård om:
- febern inte går ner inom 2–3 dagar trots egenvård
- du mår sämre, får hög feber eller rodnad som sprider sig
- du misstänker infektion (bakteriell mastit)
- du får symtom på bröstböld (svår smärta, varbildning, feber)
Upprepade mjölkstockningar och SPC-flakes
För dig som ofta får mjölkstockning kan SPC-flakes (fermenterade havreflingor) vara ett alternativ. De har i vissa studier visat sig kunna påverka tarmfloran och immunförsvaret positivt, vilket i sin tur kan minska risken för återkommande inflammationer vid amning.
Läs mer på Lantmännen Functional Foods och Amningsbloggen.
Sammanfattning – så förebygger du mjölkstockning
- Undvik tajta kläder och BH
- Amma regelbundet, byt positioner
- Se till att barnet har ett bra tag
- Använd värme före amning, kyla efteråt
- Vila och hantera stress
- Undvik hård massage
- Sök vård vid feber som inte går över
Källor och vidare läsning
1177.se – Mjölkstockning
Babybaby.se – White spots och tilltäppta mjölkgångar
Kellymom.com – Behandling vid tillproppade mjölkgångar
Amningsfakta – Förebygga och häva mjölkstockning
Mjölkstockning kan vara både smärtsamt och skrämmande men genom att känna igen symtomen, undvika onödigt tryck på brösten och ge kroppen värme, vila och omtanke kan du ofta stoppa förloppet redan i tidigt skede innan det blir allvarligt.
Lycka till!



































